Bryssel
Jag har besökt Bryssel tillsammans med alla andra helsingforskyrkoherdar. Det var första gången för mig. I Bryssel alltså. Och tillsammans med kyrkoherdekollegiet i stan.
Bryssel är en annorlunda stad. Det kan ju bero på mig förstås, men jag hittade inget centrum med de stora varuhusen där man ser vad som erbjuds Brysselbor att köpa. Det fanns bara flera – i mitt tycke – rätt små gallerior. Vissa väldigt exklusiva med prislappar som man helst inte hade sett. Och andra väldigt specialiserade. Alla de där butikerna jag numera saknar i Helsingfors fanns där. Köttbutiken. Karamellaffären. Den lilla bokhandeln …. Men de där butikerna som vi numera är vana vid hos oss lyste alltså med sin frånvaro.
Efter att ha besökt kyrkornas gemensamma byrå, sett Europakommissionens byggnad och Europarådets byggnad och besökt Europaparlamentet så har jag ”uppelvt” Bryssel, till den delen som Bryssel är känt. Men jag vet trots allt ingenting om Bryssel ändå.
Ja.visst. Jag har sett Manneken piss. Den minimala statyn. Men den är väl lika litet Bryssel som Den lilla sjöjungfrun är Köpenhamn eller Havis Amanda är Helsingfors.
Så – ja, jag har besökt Bryssel, men ändå inte upplevt så mycket av Bryssel. Mera av EU och av mina kolleger. Men det är också bra.
Fastän. mitt i alla besök och alla samtal så saknade jag nog möjligheten till stillhet och bön. Och jag inser att det är oerhört viktigt att resa så att det finns möjlighet till möten med Kristus under resans gång. Dvs. Han är ju alltid med förstås. Det är jag som behöver se till att min resplan innehåller möten med honom. Annars blir man nog lätt trött.
Read more...
Efter att ha besökt kyrkornas gemensamma byrå, sett Europakommissionens byggnad och Europarådets byggnad och besökt Europaparlamentet så har jag ”uppelvt” Bryssel, till den delen som Bryssel är känt. Men jag vet trots allt ingenting om Bryssel ändå.
Ja.visst. Jag har sett Manneken piss. Den minimala statyn. Men den är väl lika litet Bryssel som Den lilla sjöjungfrun är Köpenhamn eller Havis Amanda är Helsingfors.
Så – ja, jag har besökt Bryssel, men ändå inte upplevt så mycket av Bryssel. Mera av EU och av mina kolleger. Men det är också bra.
Fastän. mitt i alla besök och alla samtal så saknade jag nog möjligheten till stillhet och bön. Och jag inser att det är oerhört viktigt att resa så att det finns möjlighet till möten med Kristus under resans gång. Dvs. Han är ju alltid med förstås. Det är jag som behöver se till att min resplan innehåller möten med honom. Annars blir man nog lätt trött.